Anna Karin D

Allt är möjligt....

...bara man vill tillräckligt mycket, har motivation och jävlaranamma. Om det man vill ändå visar sig vara omöjligt beror det på att man nog inte ville tillräckligt mycket ändå, och var för mesig och litegrann omotiverad.

Det känns fint att gå in i ett nytt år, ett nytt decennium med denna övertygelse. Eftersom jag är en handlingskraftig, motiverad och klok kvinna kan jag lyckas med ALLT!

Byta jobb tillexempel. Det jag har är kanske inte helt skojigt, kanske inte det jag egentligen ville ha, kanske inte helt välbetalt, kanske lite hjärndött och rutinartat.
Ett sömnpiller.

Klart jag fixar ett nytt. Med schysst månadslön. Jag är ju en kompetent kvinna, det gäller bara att visa det. Få omgivningen att fatta.

Sedan flyttar jag från min slitna trånga lägenhet i det fula tegelhuset med utsikt över industriområdet.
Skaffar hus, snyggt inrett. Egen bastu. Vacker utsikt, natur, men ändå nära till bio och sånt när andan faller på.
Egen brygga.
Borde kunna ordna det i år. Bara jag VILL så! Allt är möjligt. Man måste ta tag i sitt liv, inte bara gnälla runt.

Ett par resor om året: kanske en skidresa när marssolen värmer. En träningsresa till Algarve? Och en spännande ö, Azorerna låter kul.

En weekeend i Rom.
Eller Kilimanjaro. Borde bestigas i soluppgången.

Jodå, det fixar sig. Jävlaranamma var det!

Jag har såklart även träningsmässiga mål, fattas bara!

Styrketräningen ska ge resultat, äntligen, efter ett års tragglande. Jag ska få nya fina snygga muskler och inte massa maghäng bara.
Jag ska styrketräna fyra gånger i veckan, tungt. Målmedvetet.

Jag ska springa milen på fyrtio minuter och halvmaran på 1.20, så att det äntligen blir ett pers.
Jag ska träna dubbla pass. Fem dagar i veckan.

Absolut möjligt, bara jag vill tillräckligt mycket!

Och så ska jag vara snäll.

Det är det svåraste, det där är jag inte säkert att jag lyckas med, även om jag verkligen vill.
2010-01-06 17:10.


Comments to the blog posting


Men om du fick allt det där, skulle du bli nöjd då? Vore ju trist för då skulle du inte blogga här på Funbettet!
06/01/2010



Snäll mot sig själv och sin kropp... Hur svårt är det?
06/01/2010



Blogga på Funbeat kan man alltid, oavsett fint hus och Kilimanjaro och fyrtio på milen!
Men snäll kanske man ska passa sej för att bli....då kanske man blir tråkig, Eva?
06/01/2010



Får du maghäng av styrketräningen??
Snäll... det är kossorna på ängen :-) Allvarligt talat beror ju det på vad man lägger in i begreppet. Om det innebär att inte i onödan såra andra, att ställa upp - både för sig själv och andra - i rimlig utsträckning, då kan jag tänka mig att vilja vara snäll. Ser man snäll som synonym till en mespropp, någon som inte vågar säga ifrån och som alltid ställer upp oavsett om hon egentligen har tid och/eller lust, då vill jag definitivt *inte* vara snäll.
06/01/2010



Nä mespropp vill jag inte vara! Men vänlig kanske? Och som Eva skriver, lite snäll mot sej själv också kanske. Hur svårt kan det va?
06/01/2010



Jag säger som överviktskursledaren: En man, ett jobb, en bostad - det kan man fixa lätt. Men att gå ner i vikt - DET är svårt!
Och med "gå ner i vikt" menar jag allt det där med att ta hand om sin kropp, träna, äta hälsosamt, persa på milen osv motsvarar.
Huvudsaken man inte är en trögmört, det säger jag nu.
06/01/2010



Jag undrar om mespropp och trögmört är samma sak?
06/01/2010



Nej nej. Mespropp är en personlighetstyp. Trögmört är en tillfällig sinnesstämning.
06/01/2010



42 på milen och 1:32 på HM. Tycker jag i.a.f. :-)
Då ÄGER du Anna!
06/01/2010



Det är så enkelt, bara att tänka positivt.

;)
06/01/2010



Mikael! Under dom förutsättningarna kommer jag kanske aldrig att äga...(om jag ska vara trist realist)
Lena! Men om man nu tycker det är svårare - MYCKET svårare - med bostad/jobb/man-biten än pers/vikt/träning/hälsobiten....vad gör man då? Vad är man då? Mesmört? Trögpropp?
07/01/2010



Allt är möjligt!
Men det kanske kan vänta till i morgon...?
07/01/2010



A! Så har jag resonerat i över femtio år nu. Funkar inte.
07/01/2010