Marie-Louise Karlander

Nedräkning mot Arizona IM

(Bild från Ironmanfilmen 2017)

En och en halv vecka före race så är känslan rätt god. Det finns förstås alltid lite oro kring logistik, om man ska hitta parkering tävlingsmorgon etc. Sådant tar onödig energi. Den här veckan är det taperingperiod i träningsprorammet, dvs en del korta pass med hög fart och intensitet. Tränat 10x40/20 på cykel idag t ex.

Det som ändå brukar rulla på som vanligt är simningen. Tyvärr har jag inte av olika anledningar simmat några många meter sedan jag kom till USA.

Jag hoppas få till ett långt simpass i slutet av veckan, fredag eller lördag. Har simmat ett kort igår, men det tog 2 timmar transportera sig till och från på cykel.

Jag har gjort simläxan väl i höst, tack och lov, så är väl inte allt för orolig. Det var också medvetet då jag inte ville kosta ut mig en gymmånad här i Californien under november, då jag vet jag ska vila i december. Simbassängerna, de bästa finns på college och man är ingen student precis. Jag har hittat en pol i ett av gymmen här där jag tränat förut. De har en yardbassäng. Tyckte det var bara lite onödigt då jag egentligen behöver öppet vatten träning nu.

Cykelmomentet känns som vanligt starkt och tryggt. Det som oroar är att det ska bli något tekniskt problem, som punktering eller växelvajer som pajar. Cykelbenen är starka, har inte haft ont i ryggen på flera veckor, däremot känner jag av nacken. Det beror på att sadeln är framflyttad 4 mm. Får försöka slappna av och inte titta upp.

Det som verkligen överraskat positivt är löpformen. De tre senaste passen har jag sprungit negativ split. Idag blev det pers på en runda på 4,7 km med 1:10min. Hoppas, hoppas jag kan springa bra i Arizona. Det vore så roligt. Tycker om att springa igen. Det går lätt och förstås inte jättesnabbt i era öron, men idag var jag tillbaka i farten jag hade 2015. (5:40/km)Det som är bra är att pulsen inte sticker iväg med ökad fart.

(Bild fr Ironmanfilmen 2017)

Huvudnyckeln till att prestera bra i Arizona är nutrition. Det är lite lurigt här, snustorr luft, solen som gassar, man svettas men torkar lika fort. Det är viktigt få i sig bra saker. Jag har en bra plan för nutrition, kommer blanda 4 fl starkt med Umara sportdryck + salttablett, så fort jag tömt en kommer jag ta vattenflaskor fler än i Kalmar, blöta mig, men också dricka parallellt med sportdryck. Har också tre gel på cykeln och då behövs lite vatten. På löpningen kommer jag eventuellt att ha en engångsflaska med Umara, om jag har möjlighet, gels förstås och salttabletter. Jag brukar dricka arrangörens sportdryck på löpningen men kan jag tar jag med lite Umara också, kanske räcker en tredjedel av löpningen (?). Min plan är att ta en del av arrangörens gel, GU, brukar ha dem på träning här och de funkar.

Viktigt nu fram till tävlingen och avresa mot Arizona tidigt fredagmorgon, är att sova bra. Ett problem här i Californien är att man har sina hundar ute på bakgårdarna under nätterna. De skäller mycket och ylar ikapp med varandra om ambulansen, polisen kör förbi. I natt sov jag med mina simproppar i öronen. Missförstå mig rätt - jag tycker verkligen om hundar. Har haft hund själv nästan jämt sedan jag var 11 år. Det är deras ägare jag vill ta i örat för att de inte säger åt sina hundar vara tysta, eller ha dem inomhus. Tror många har dem som vakthundar, men så vanligt med inbrott är det inte. Det är väldigt vanligt med hund. Många hundar är verkligen uttråkade. Man undrar om dessa mexikan/amerikaner inte sett programmen med Milan Ceasar, han bor ett stenkast härifrån. Han förespråkar bl a löpning 10 km/dag för hundarna.

Nåja hoppas få till lite sömn även om vovvarna skäller.

Jag ser verkligen fram emot att tävla igen, är rätt taggad på göra bra resultat och verkligen köra det som går fram mot Finish Line och you are an Ironman på min sjätte ironman.

2019-11-14 04:47.


Comments to the blog posting


Spännande!!! känns som du har bra form och koll på läget! Lycka till!!!
17/11/2019